Bilbloggen

Lastbilens historia

12 juli 2017

De flesta vet såklart mer eller mindre om vad en lastbil är och hur den fungerar. Dock är inte alla medvetna om dess historia. I den här texten kan man lära sig mer om lastbilens uppkomst och dess tidiga utveckling.

Byggdes första gången 1891

Världens allra första lastbil byggdes redan 1891 av det tyska företaget Daimler. Den första lastbilen bygg i Sverige var inte långt därefter – redan 1897 tillverkades den första svenskbyggda lastbilen av företaget Scania. En av de första längre turerna ägde rum den 17:e maj år 1900, en tur som (med dagens mått mätt inte alls är särskilt lång) gick mellan Göteborg och Kungsbacka.

Lastbilen köptes in av ett bryggeri i Göteborg, J. A. Pripp & Son, och tillverkades av det tyska företaget Motorfahzeug- und Motorenfabrik Berlin Aktien Gesellschaft. Vikten som lastbilen klarade av var mycket för sin tid – hela 3 ton kunde den bära på slät väg. Den gick dock inte särskilt fort med sina 4, 7, 10 eller 14 kilometer i timmen (beroende på inställd hastighetsnivå).

Komplement till hästar

När lastbilen introducerades för världen ansågs den först vara ett komplement till mer klassiska färdsätt, så som hästdragna lastvagnar och sjöfartstransporter. Under 1900-talets andra decennium exploderade dock lastbilsutvecklingen snabbt. Från att först ha varit utrustade med kedjedriftssystem och gummidäck kom sedan det mer robusta kardandriftssystemet samt tryckluftsdäck.

När året blev 1929 gav sig Volvo in i leken genom att lansera sin första lastbilsmodell LV64 LF (Long Frame). Fyra år senare kom Scania Vabis första lastbil med boggi, modell 355.

Bensinmotorerna ersattes

Under andra världskriget stannade utvecklingen av lastbilarna av en del, detta trots att lastbilar blev en ganska viktig del av arméerna. Efter andra världskrigets slut och mot 1950-talets början, ersattes de klassiska bensinmotorerna och rudimentära dieselförbränningsmotorerna av effektiva dieselmotorer, något som ledde till att lastbilarna blev båda längre och tyngre.

Blev mycket populär

Under nästkommande decennium, det vill säga 1960-talet, blev lastbilen det mest använda transportmedlet. Att lastbilens popularitet ökade så explosionsartat berodde bland annat på kraftiga förbättringar av både infrastrukturen och själva lastbilarna.

Under 1980-talet började man att tänka mer på klimatet och miljön, något som ledde till att även lastbilarna blev miljövänligare. Samtidigt utvecklades och effektiviserades motorerna snabbt tillsammans med att nya luftfjädringssystem lanserades.  Under 1900-talet fortsatte miljöutvecklingen, varpå datorerna nu började utgöra en större del av lastbilarna med hjälp av olika IT-lösningar.

Intensivkurs är en snabb väg till körkort

12 juli 2017

En intensivkurs skulle för många personer i Stockholm vara lösningen som inte går ut över något annat; det handlar om maximalt tre veckor där man lär sig grunderna om bilkörning – kanske två lektioner om dagen – och där man studerar den teoretiska delen under tiden emellan. Naturligtvis så kan man här lägga upp denna intensivkurs i Stockholm efter sina egna behov också och kanske förlägga en lektion innan jobbet, medan nästa sker på lunchen eller efter att jobbet avslutats. De flesta körskolor är flexibla och anpassningsbara efter sina elevers scheman och önskemål. Man får vara beredd att betala lite extra – inte mycket – om man väljer en intensivkurs snarare än att ta körkortet på ett mer traditionellt sätt; å andra sidan får man kunskapen snabbare och man har nästan en garanti på att man också lyckas. De flesta körskolor i Stockholm har ett väldigt bra snitt av elever som klarat alla moment som krävs för att ta sitt körkort. När tiden spelar för stor roll så är en intensivkurs det bästa alternativet.

Kunskapen sitter kvar i Stockholm

Många skeptiker pekar på att en intensivkurs inte alls ger samma djupa kunskap som man kan kräva av en körkortsutbildning och visst finns det en liten poäng här. Man får lära sig alla moment som krävs – men man får göra detta under några veckor; något som kan leda till att kunskapen sitter för stunden och inte för evigt.

En intensivkurs kan i det avseendet jämföras med hur man pluggar inför ett svårt prov i skolan och där kan man dra paralleller mellan två elever där den ene studerat inför provet varje kväll långt innan (en traditionell körkortsutbildning) och melaln en som två dagar innan sätter igång med att studera hårt och mer intensivt (en intensivkurs för körkortet). Det troliga här är att båda eleverna klarar godkänt på sina prov, men att eleven som haft en lugnare inlärning också – även långt efteråt – kommer att minnas det som lärts in. Eleven som studerat mer intensivt kommer i en större utsträckning att tappa bort sin kunskap så fort provet i fråga är över. Stämmer då detta gällande en intensivkurs?

Ja, och nej. Man måste nämligen separera på vart i Sverige denna ägt rum också och här ha man som elev i Stockholm en klar fördel som går att förklaras av trafikläget där. Att Stockholm har mer trafik än vad mindre orter – Sollefteå, Mora och Östersund, där en intensivkurs ofta förläggs – och kan tack vare detta lära sig mer. En elev som genomfört sin intensivkurs i Stockholm har – helt enkelt – bättre förutsättningar att komma ihåg allt även långt efteråt; han skaffar sig en annan puls, han får möta spännande situationer och han lär sig att hantera det faktum att det finns många medtrafikanter på vägarna som man måste ta hänsyn till. En elev som gjort sin intensivkurs i exempelvis Mora får ett lugnare upplägg som kan invagga honom i en falsk trygghet den dagen han stöter på en stad med mer trafik.

Anmäler man sig till en utbildning i Stockholm så har man också väldigt bra chans att förkovra sig och hålla kvar sin kunskap genom hela livet – även om utbildningen i sig skett om två-tre veckor.